Böcker och bajs

Ljuvliga frossardag. Bokrea och tusen möjligheter till … ja det är ju det, vilka dolda juveler finns i denna mängd av böcker? Vilka ska jag välja? Det börjar redan med de lockande reklambladen. Först faller de över en: romaner, deckare, thrillers för att inte tala om kokböckerna och barnlitteraturen. Man får skärpa sig. Tänka på alla böcker som lämnades till antikvarietet vid senaste flyttningen. Och alla de som vi försökte skänka våra vuxna barn, för att sedan köra dem till Röda Korset, som gudskelov tog emot dem. Slänga finns inte i ordförrådet. Inte när det gäller en BOK. Sedan kan jag välja bort de böcker jag fick i födelsedagspresent och julklapp. Bort faller i år Mario Vargas Llosa ”Bockfesten”, en skrämmande men omistbar läsupplevelse, läser man den förstår man vad som rör sig i huvudet på en envåldshärskare som Kadaffi, just nu. ”Spill” 2010 års augustvinnare av Sigrid Combüchen behöver jag inte heller köpa, som var förtjusande (kan inte komma på något annat ord) men onödigt tillkrånglad i mitt tycke. Inte heller ”En dag” av David Nicholls, kanske den mest underhållande och tänkvärda av dem alla.
………………………………………………………………………………………………………………………
Ja, då är det bara sådär 10.000 titlar kvar då? Jag slänger reklambladet och tänker vänta tills jag kommer till bokhandeln. Dofterna och den andfådda spänningen! Det finns väl inget så upphetsande som att knö sig mellan massorna och hitta just dendär utvalda framför näsan på alla? Vilken min är i år? Jo, en är i topp fast om jag säger det kanske du tar den framför näsan på mig. Okey då: ”Det var det fräckaste” en helt fantastisk berättelse om en mullvad som en dag vaknar upp med en bajskorv på huvudet. Slå den du!

Annonser

Leva i utförsbacken

Ögonläkaren pekade på den klassiska planschen med åldersstaplar och sa: Det verkar inte som folk förstår att det händer saker i kroppen då men passerat 50. Jag tittade omkring mig i undersökningsrummet. Nej, det fanns bara jag och den något kutryggige, gleshårige vitklädde mannen där. Jag hade fått en jourtid för att förstå vad som hände i mitt öga. Det hade blixtrat och nu fladdrade det en spindel med långa ben i synfältet. Detta var inget att orda om sa läkaren, 30 % av alla närsynta får räkna med att glaskroppen inuti ögat lossnar från näthinnan när man … Återigen vände han sig och pekade på planschen som jag sett 100-tals gånger i mitt liv, och visade på översta steget NEDFÖR.

IMG_4018.jpg

Draåthelvete, sa jag inte. Men jag avbröt honom och sa: ALLA råkar väl ändå inte ut för samma saker på vägen NEDFÖR? Nej, sa han inte, men startade äntligen undersökningen av mitt öga. ”30% av alla som råkar ut för glaskroppsavstötning riskerar också hornhinneavstötning”, sa han då. Och: var bor du? Jag svarade lite svävande. Tänkte att, inte ville jag ha honom på besök inte. Han ledde mig till dörren, halvblind av bedövningsmedel  och bella-donna- droppar. Kanske var han trött: jag var sista patient för dagen. Kanske hade han haft svårt att kommunicera och var desperat för nu vände han sig mot planschen igen och skulle förklara: Folk förstår inte att man måste lära sig att leva med olika besvär och krämpor när det går UTFÖR. Jag svalde de frågor jag hade velat ha svar på och tänkte: Ska det gå utför, ska det åtminstone kännas trevligt. I morgon försöker jag med en annan läkare.