Nu vågar jag säga att tredje kapitlet är skrivet.

Efter flera dagars grubbel runt nyår inser jag att jag måste bege mig till Drøbak. En plats jag aldrig har hört talas om. Det är vansinne. Jag vet. Men jag har faktiskt inget val. Astrid måste röra på sig och jag måste följa med. Alltså börjar jag surfa på nätet efter information. Till min lättnad verkar planen fungera, tiden, platsen och omständigheterna går nog att pussla ihop på ett sätt som kan få läsare att hänga med. För det är ändå det som är viktigast när man skriver. Att du som läser inte tror att jag ljuger. Och skulle så vara fallet, måste ljuget vara jävligt bra.

Och Drøbak verkar ju vara rena idyllen … innan katastrofen inträffade vill säga.

kgisstx2iyejwuenawwf9kvd4j0bwd3cwdm6yljct6yschqcv8ttowocpuo79uo2ozhws170

Annonser